Farsta Schackklubb

Allsvenskan

Elitserien rond 11

2009-03-15

  Farsta SK   Västerås SK    
1 Kezli Ong
2320 Johan Eriksson
2441 0-1
2 Niclas Hjelm
2382 Pontus Sjödahl 2505 0-1
3 Björn Jäderberg 2220 Ralf Åkesson 2511 0-1
4 Gunnar Hedin 2146 André Nilsson 2333 ½-½
5 Johnny Wieweg 2203 Anders Eriksson 2367 ½-½
6 Krister Lagerborg 2066 Johan Norberg 2364 ½-½
7 Kent Iversen 2050 Kim Nygren 2295 0-1
8 Stefan Engström 2076 Erik Norberg 2289 ½-½
  Medelrating 2183   2388  
  Slutresultat       2-6

Matchreferat av Niclas Hjelm

Kezli mötte Johan Eriksson och valde Nimzoindiskt. Direkt efter öppningen uppstår ett slutspel där vit har löparparet och kan pressa utan att ta några risker. Kezli fick försvarade sig hela partiet men till sist öppnades ställningen och vit kom in med kungen och vann partiet.

Jag mötte Sjödahl i något som påminde om Modern Benoni. Jag stod sunt men lite passivt. I tidsnöden vinner Sjödahl en bonde och borde ha reella vinstchanser, men som så ofta med dålig tid blir det pjäsbyten och efter tidskontrollen har jag minusbonde men olikfärgade löpare i slutspelet och dessutom är det svårt för svarts kung att komma in. I valet mellan två drag som verkar leda till samma ställning väljer jag fel och förlorar lustigt nog ytterligare en bonde, varefter motståndarens kung kommer in i min ställning och det är godnatt.

Björn spelade Budapestgambit mot Ralf Åkesson. Björn gjorde något inexakt i öppningen och vit kunde öppna damflygeln och byta dam. Med löparparet i en öppen ställning och svaga damflygelbönder för svart är resten en plåga och Ralf vinner enkelt.

Gunnar spelade vit mot André Nilsson som bjöd och fick remi efter femton teoridrag.

Johnny spelade återigen Grünfeld, denna gång mot Anders Eriksson. Johnnys häst på b6 fick garderas med a5 och Ta6 och efter femton drag har Johnny en ställning som både är dålig och perspektivlös. Efter lite grötande i mittspelet kommer Johnny in i partiet som slutar med att motståndaren måste ta ut remischackar när Johnnys bonde på a3 är på väg i dam. 

Krister möter Johan Norberg och som vanligt blir det Kungsindiskt; det som är ovanligt är att det är Krister som är vit. Svart kombinerar till sig en centrumbonde men Krister får tillbaka den någon annanstans på brädet. Det hela mynnar ut i ett likfärgat slutspel med tre bönder var där Krister har en avlägsen fribonde. Svart såg dock inte ut att vara i förlustfara, och partiet slutade mycket riktigt remi.

Kent spelade svart mot Nygren i någon skum variant av Skotsk gambit. Kent hamnade tidigt fel och hade stor nackdel efter tio drag och pjäs under efter tjugo.

Stefan Engström mötte Erik Norberg i något oteoretiskt som vi nog får kalla Dambondespel. I en jämn ställning tror jag Norberg gör fel, Stefan får löpare och två bönder för torn varefter endast vit kan vinna. I en ställning där man kanske kan pressa långsamt valde Stefan att ta remi.